| |
Är vi verkligen intresserade av ännu en
bok om Nordamerikanska inbördeskriget 1861 - 1865?
Svaret är definitivt ja och särskilt
trevligt är det att boken skrivits av en svensk, Göran Rystad och förutom detta
så sätter alltid konflikter och särskilt militära sådan ger avtryck i historien
för lång tid framöver och det är givande att läsa om detta i och med att det ger
en bättre förståelse för varför det amerikanska samhället ser ut som det gör
idag. Boken är lättläst men ändå tämligen detaljerad och med en hel del
intressanta illustrationer. Jag tycker boken är mycket bra och rekommenderar den
varmt.
Själva upprinnelsen på konflikten
förklaras på flera sätt genom att återge olika "skolors" syn på orsakerna till
varför kriget startade:
-
Den nationalistiska traditionen, som
betonar den moraliska stridsfrågan om slaveriet som en grund att bygga ett
samhälle på och där Norden står för ett avståndstagande som är värt att gå i
krig för och ett Södern där man ser slaveriet som en naturlig integrerad del
i sociala livet. Denna åsikt betonar den moraliska sidan av konflikten.
-
Ekonomiska skolan, som betonar
skillnaderna mellan de grunder på vilka de två antagonisterna byggde sitt
näringsliv. Nordens näringsliv som är diversifierat och som vill ha
skyddstullar för den växande industrin och Söderns agrara näringsliv som med
basen i "King Cotton" är helt inriktad på export av bomull främst till
Storbritanniens textilindustrier och sitt starka beroende av import i brist
på egen produktion.
-
En sentida skola som betonar den
oundvikliga konflikten och betonar fanatismen som den främsta drivkraften i
konflikten.
Rystad lyfter fram dessa och andra synsätt
och ger allsidiga förklaringar till krigets orsaker, som varit förhärskande
under den tid som gått sedan den blodiga konflikten avslutades.
Boken behandlar sedan ett antal viktiga
händelser i kriget och de illustreras på ett detaljerat sätt som vissa av oss
"historienördar" finner givande.
-
Fort Sumter, där kriget startade (utan
dödsoffer, med undantag för en olyckshändelse i samband med att Nordsidans
befästning kapitulerade).
-
Slaget vid Bull Run eller slaget vid
Manassas som det även kallas.
-
Duellen mellan Monitor och Merrimac
(senare döpt till Virginia), där svensken John Eriksson var konstruktör till
en helt ny typ av pansarskepp. En monitor finns för övrigt att se i
Göteborgs hamn, där den överlevt som tankdepåfartyg innan den på senare år
har restaurerats. Duellen slutade oavgjort kan man säga, men ledde till att
Nordsidans sjöblockad av Sydstaterna kunde stärkas.
-
Slaget vid Antietam som var ett av de
blodigaste bataljerna. Det dog fyra gånger fler soldater vid Antietam än vid
D-dagen 1944.
-
Slaget vid Chancellorsville där den
religiöse sydstatsgeneralen Thomas J. Jackson fick smeknamnet "Stonewall"
Jackson.
-
Världens första ubåtsattack som
genomfördes av sydstaternas ubåt H. L. Hunley. Ubåten förliste strax efter
sitt lyckade uppdrag och återfanns och bärgades 1995.
-
Slaget vid Gettysburg som vanns av
Nordsidan och som var en vändpunkt i kriget. Fram till dess hade
Konfederationen, som Sydstaterna kallade sig, haft initiativet på slagfältet
och fram till Gettysburg varit framgångsrika.
-
Skildringen av kapitulationen vid
Appomattox
Författaren har också ett antal
intressanta personporträtt bl.a. av:
-
Abraham Lincoln, Nordstaternas
president som mördades strax efter General Lees kapitulation.
-
Ulysses S. Grant var Nordstaternas
mest framgångsrika general och efter kriget president i två omgångar. Det
var en ganska törstig herre och han var inte heller speciellt framgångsrik
som politiker.
-
William T. Sherman var en general på
Nordsidan, som hade många krigiska framgångar. Ökänd och ihågkommen än idag
för "marschen till havet" och förespråkare för det totala kriget. Han var
mycket frispråkig och tyckte illa om journalister, om vilka han myntade en
kommentar på latin, som lyder "Vox populi, vox humbug".
-
Robert E. Lee var sydstaternas mest
framgångsrika general och överbefälhavare. Han var respekterad av både
vänner och fiender. General Lee erbjöds befäl, i krigets inledning av
Unionens (Nordsidans) president Abraham Lincoln, men avböjde med
motiveringen (som för övrigt de flesta officersutbildade valde att följa)
att han ville vara sin hemstat Virginia trogen och Virgina valde att ansluta
sig till Sydstaterna.
-
Jefferson Davis som var Sydstaternas
president. Efter kriget blev han direktör för ett försäkringsbolag i
Memphis.
Boken innehåller intressanta historiska
noteringar och förklaringar till bland annat.
Varför har nordstatsgeneralen Joseph
Hooker fått ge namn till begreppet hooker, som är engelskt ord för
prostituerad?!
Vad har det engelska ordet sideburn
(polisong) för koppling till inbördeskriget?!
Vad har Elvis Presleys hitlåt "Love me
tender" med konflikten att göra?!
Författaren
Göran Rystad, professor i historia vid Lunds
universitet 1975 - 1991, är expert på amerikansk historia.
|